Glatt återseende med Elinor, Staffan, Erika och Andreas på Salsa!

Det var många kramar och munnarna gick i ett när vi träffades på stranden. Vi hade inte sett varandra sedan Isabela, Galapagos. Sedan dess har vi förvisso besökt delvis samma platser men varit i ”ofas” med varandra. Tre månader hade gått sedan vi sågs sist och då befann vi oss fortfarande i början av vår resa över Stilla Havet! Nu hade vi seglat ytterligare ungefär 4000 sjömil. Vi satt där hela eftermiddagen och berättade historier för varandra medan barnen lekte i träden, badade och tog igen förlorad tid. Till slut blev vi hungriga och solen började dala så då flyttade vi över till Miss My och fortsatte. Det blev en risotto och alla åt tills de blev mätta.
Under de närmaste dagarna blev det mycket bad och lek. Franska Maha Papou låg i viken när vi kom och någon dag senare dök även Gadjo Dilo upp som vi inte hade sett sedan Galapagos. Besättningarna möttes i land, på stranden, barnen lekte tillsammans och vi vuxna pratade.
En av kvällarna blev vi bjudna till Salsa. Vi fick smaka Staffans hemlagade ”Pacific soppa”, lagad på pumpa, sötpotatis och kokosmjölk. ”jam, jam”, den var jättegod, med hemmagjord yoghurtsås med vitlök och ett kallt glas vitt vin. Barnen såg på film efter maten medan vi vuxna fortsatte att ”ljuga”, efter en stund åkte en ukulele fram och Staffan började spela. I Papeete hade de passat på att lära sig spela och nu sjöng de båda polynesiska sånger de lärt sig. Kul och riktigt inspirerande, vi fick låna en gitarrkurs med dvd och noter. Nu ska det spelas i sittbrunnen. Hela familjen vill lära sig att spela gitarr, vi har ju en liten med oss och Olof har nu bytt strängar. Så nu finns inga hinder längre!