När man korsar ekvatorn ska man döpas. Det vet alla, även barnen. Neptun, havsguden döper besättningen under de mest vidriga omständigheter. Det brukar vara en ganska förnedrande ceremoni som involverar fiskrens och havsvatten. Vi valde ett annat sätt att fira denna händelse.
Dagen innan fick Olof lägga sig i sittbrunnen, raklång på rygg med plastfolie som täckte ansiktet. Vi tog fram vårt gips ur medicinlådan. Med insikten att vi kommer i alla fall aldrig våga gipsa någon trasig lem och som barnen glatt påpekade -”det kan ju mormor ta med när hon besöker oss nästa gång”. Med en skål vatten och en sax började vi täcka ansiktet med gips, kronan hade vi skapat i papp innan och den täcktes nu också med gips. Efter en timme var masken torr och klar att lyftas från Olofs ansikte. Vi byggde även en treudd med hjälp av en gammal rostig barnhåv som gjort sitt. Den böjdes till raskt så att den fick tre ”horn” och lindades in i gips. Allt skulle torka i 24 timmar innan de kunde målas.
Nästa steg var att skapa klädesdräkten. En gammal vit t-shirt klipptes om till ett storts linne med remsor längst ner och vi hittade ett par gamla kalsonger som kunde dekoreras. Barnen började med stor kreativitet skapa fiskar i tyg och sy på, det blev tång i olika färger och tygtuschpennorna användes flitigt. Gustaf var extra stolt över en bläckfisk han skapat i blått tyg, klippt ut armarna (även om det bara blev sju stycken) och målat ett skräckinjagande ansikte. Han sydde själv fast den med nål och tråd. Vi kämpade länge och väl och hade himla roligt när denna skapelse växte fram.
Dagen efter åkte alla färger fram, glitterklister och penslar. Lovisa satte igång med masken och Emil med treudden. Gustaf hjälpte gladeligen Emil med den stora penseln, men han var kanske inte lika glad. Masken blev fantastiskt fin, där neptun fick ett ansikte skimrande i guld, med skägg av olika nyanser av gult, orange och rött och en krona som lyste gult med silvriga detaljer. Treudden blev eldigt orange och röd, glittrande i silver. Riktiga konstverk!
Vi korsade ekvatorn vi nio tiden på morgonen så då firade vi i bubbel och skålade glatt i sittbrunnen. Neptun kom senare på eftermiddagen och steg fram från fören på båten. Han var verkligen stilig! Gustaf blev nog både lite förvånad och kanske till och med rädd när Neptun kom och skulle döpa alla på akterspegeln. Vatten åkte fram och sedan började högtidligt döpningscermonin. Alla döptes och slutligen dök Olof upp för att bli döpt, då hade Neptun försvunnit så Gustaf fick bli ”ställföreträdande” och hälla vattnet i huvuduet på honom.
Neptuns mask hänger nu på hedersplatsen i salongen och treudden i rufftaket som påminnelse om den stora dagen då vi alla seglade över ekvatorn och döptes högtidligt!